Dag 90
Så idag har det gått 90 dagar sedan hälsenan gick av. Jag gå nu helt utan kryckor. Visserligen halar jag fortfarande och det är fortfarande kämpigt i nedförbacke. Jag börjar återgå balansen ganska bra och klarar av att stå på ett ben både på hårt och mjuk yta med min skadade fot. Det svåraste nu när det gäller träningen är att jag inte kan böja benet bra och jag kan inte lägga alla vikt på den än. Men det tar sig.
Idag har jag tränat med en kompis. Vi valde att bara använda våra kroppar och några hantlar. Ett mycket bra pass. Inte en enda gång under passet kände jag mig handikappad eller hämmad. Vi anpassade passet så att allt flöt på bra. Så himla kul.
Efter det tunga passet drog vi fram boxhandskar och mitsar och boxades lite. Så jäklans gött att få slå ut lite (eller ja mycket) frustration. Nog fick jag tänka två gånger och ta det lugnt men det gick att slå hårt och svetten forssade. Det var med andra ord helt underbart! :)
Det går framåt med foten och läkningen. Det är positiv. Det är kämpigt och jag känner mig just nu ganska vilsen för jag vet inte alls vad nästa steg är. Jag vet inte hur stelheten och känslan av att vara totalt stum i benet sak bli bättre. Imorgon ska jag försöka hitta lite hjälp.
Nej nu ska jag lägga mig. Var rädd om er. Var snälla mot varandra!!!
