Idag var alltså dagen då domen skulle falla. Jag var nervös, men å andra sidan har jag varit nervös sedan dagen vi bestämde oss för att göra en mätning. Hur som helst hade jag den lätta uppgiften eftersom jag inte ville veta några siffror. Inte ens vikten. Den har Nina nu koll på, vilket också skrämmer mig en aning. Hur som helst gjordes mätningen och vi har nu en början, något att mäta med. Trots att Nina lovade att inte säga något så berättade hon ändå att jag har ökar i muskler och minskat i fett sedan första gången jag gjorde en mätning. Det var ett år sedan jag gjorde den mätningen.

 

Efter mätningen var det dags för kostprat. Eftersom tidigare upplägg inte fungerat så bra för har Nina nu kommit på ett annat upplägg. Det gör mig glad för nu finns stöd och hjälp på närmare håll och lättare att få tag på. Jag är ännu inte redo att gå ut med planen för min kost då jag behöver bli bekväm med den själv först.

 

Lämnade gymmet med en skräckblandad förtjusning. Vad det gäller maten har jag nu en nytändning och en helt ny trygghet. Tack Nina för det!