Jag har inte alls varit på g denna vecka tror jag. Jag kan inte riktigt förklara det. Måndagen var helt fantastiska! Var så glad och kände att saker flöt på men sakta men säkert försvann det där ur mig. Jag kanske inte höll i det hårt nog heller.

 

Idag var det i alla fall dags för boxning. Har idag varit så otroligt trött hela dagen men kände ändå att energin kom när jag väl skulle börja träna. Uppvärmningen fungerade bra. Övningen efter fungerade inte alls. Jag började med övningen men avbröt den. Klev ur ledet och stod en bit bort. Varje del av min kropp ville gå därifrån, jag ville vända mig om, öppna dörren och springa därifrån. Varför? Ja, för att paniken och ångesten fick grepp om min kropp. Jag vet inte varför det blev så. Det kändes som att jag inte kunde stå upprätt i rummet längre. Så vad gör jag? Står som fastklistrad i marken i och ler för att övertyga mig själv om att jag inte alls vill gråta. Gjorde aldrig övningen. Fan!

 

Resten av träningen gick sådär. Vissa saker gick bättre än andra. Slutet på träningen var bra och jag fick skratta och le igen. :)

 

Nu är jag hemma, sitter i soffan med ena katten liggandes tätt, tätt intill mitt ben. Varmt och mysigt.

 

Har ingen riktigt koll på hur jag ska planera min helg gällande träningen. Det gör mig orolig att jag börja dra mig från att gå till gymmet bara för att tankarna och känslorna är så straka.

 

Behöver ta mig en funderare på hur jag ska gå vidare nu. Återkommer med planen.