Dag 2
Idag har varit en bättre dag än igår.
Gjorde något modig idag på förmiddagen. Valde att anmäla mig till en liten kurs. Har ingen aning om vilka andra som är där. Men vet ni, jag gör det gör min skull! För att jag vill. FAST JAG ÄR RÄDD.
Fick ett kort besök på lunchen av en fin vän. En vänlig klapp på axeln. Tack för det, tack för värmen och för den mänskliga kontakten som påminner mig om att jag lever.
På kvällen blev det ett pass med PT C. På grund av min axel körde vi ben och bål. Just nu känns det som jag inte kommer kunna gå obehindrat imorgon. Hehe.
Träffen med Caroline avslutade oväntat med ett samtal. Ett bra samtal, jobbigt men bra. Känner mig hoppfull och lite lättare just nu.
Det finns hopp. Tack för det...!
