Som många av er märkt att jag ganska hämmad i min träning just nu. Allt p.g.a mitt lillfinger. Fånigt va? Kan tala om för er att det gör ont!

 

Under julhelgen spelade jag handboll med ett gäng vänner. Fick en boll på fingret så det svullnade upp och allt det där som sker när man stukar fingret. Inget ovanligt tänkte jag. Det var ju inte första gången. Men så 2,5 vecka efter stukningen var fingret inte alls bra. Gjorde fortfarande väldigt ont, gick inte att böja eller sträcka ut samt att det var snett och såg konstigt ut. Kontaktade sjukvårdrådgivningen och fick rådet att kontakta min vårdcentral. Sagt och gjort. I tisdags ringde jag min vårdcentral och fick en tid hos en distriktssköterska. Hon bad en läkare titta på fingret och han skickade mig till röntgen. Vet ni hur fånigt det känns att röntga ett LILLFINGER?! Hur som helst röntgades fingret. Några timmar senare får jag veta att ortopeden sett att det är ett benfragment som är löst i leden. Jaha? Vad gör man åt det? Jag ska till primärvårdsrehab nästa vecka för att få övningar som träna upp min förmåga att böja och träcka fingret igen och förhoppningsvis kommer benfragmenten att hamna rätt och inte besvära mig i framtiden. Men blir det inte så måste de operera bort det. Fattar ni? Allt detta för ett lillfinger, för ett benfragment i leden i lillfingret? Något sååå litet men som påverkar mig så mycket.

 

För att förtydliga lite varför skadan i lillfingret påverkar mig så mycket.

 

Jag har svårt att hålla i en penna, i bestick, att borta tänderna, trycka ner ett handtag, knyta skor och diska. Jag kan inte lägga ner handen mot en flat yta så jag kan inte göra armhävningar. Jag kan heller inte knyta handen och lägga vikt i handen utan att det gör galet ont så att hantera vikter, stänger och annat fungerar inte. På boxningen kan jag inte använda högerhanden så värst mycket. Kul? NEJ!

 

Vill bara att detta ska gå över fort.

 

Nej men nu är det bara att ta sig samman och acceptera situationen.

 

Ha det bra!